Det är redan en del av er som listat ut hur det ligger till. Jag gav en liten förhint genom att sätta en lätt förvirrande rubrik, som några reagerade på. Men Vendelas tillfrisknande var början på slutet. Det är sant, vi ska nu gå skiljda vägar och hon är till salu. Känns bättre att säga som det är, ni brukar alltid vara så himla snälla och stötta mig i det jag gör. 

Det känns bra nu, jag har haft lång tid på mig att tänka och känna efter. Jag och mamma har tillsammans med Karin kommit fram till att det är rätt att sälja henne nu, jag är för lång för att nå ultimat inverkan. Dessutom så har jag ett år kvar som junior sedan på storhäst om jag väljer att gå upp nu, eftersom jag fyller 18 nästa år. 

Jag kommer inte att uppdatera så mycket kring Vendelas försäljning, jag tycker inte att det känns rätt helt enkelt. Jag kommer att rida henne som vanligt, träna och sådär. Kanske anmäla oss till någon LA1 eller så om det känns bra. Jag ser tiden med henne nu som en bonus, det är nu jag ska njuta av vilken fantastisk ponny jag hjälpt till att göra henne.  

Men trots att jag är nöjd med mitt beslut och nöjd med den annons som ligger ute så är det klart att det känns konstigt. Min fina älskade ponny som jag gjort en så lång resa med. Hon ska nu få komma till någon som vill fortsätta på den resan tillsammans med henne. Det är fakta att hon har en kapacitet och en vilja som kan ta henne till ännu högre höjder än vad hon nått med mig. Men det allra viktigaste för mig är att hon kommer till någon som älskar och uppskattar henne för den hon är. Jag ska se till att hon får det minst lika bra som hon haft det hos mig, det har jag redan lovat henne! <3 




























I swear in the day still left