Jag känner mig lite frustrerad efter gårdagens träning faktiskt. Det jag får höra från alla tränare är att jag behöver arbeta med att aktivera bakbenen på Artie. Jag försöker verkligen jobba med det, hela tiden, varje dag! Jag har ambitioner och mål som jag vill nå. Jag vill hela tiden bli bättre och utvecklas och jag tar alltid åt mig det mina tränare säger.

Igår blev det lite bakslag och jag fick nästan börja om från början. Fick gasa och verkligen sätta upp ett högt tempo. Artie blev upprörd och började sparka bakut massor (vilket han inte gjort på länge nu). Jag antar att jag inte är tillräckligt hård mot honom i vardagsridningen, trots att jag tycker att jag kämpar med det varje dag. Blev ingen bra rytm och kändes nästan flängigt när jag var tvungen att rida så. 

Mot slutet kändes det dock mycket bättre och han kändes nästan som vanligt. Dock började jag slarva då och inte rida några bra vägar. Alltid är det något.. 

Jag antar att om ett år kommer jag se tillbaka på det här och se det som något positivt. Man måste möta motgångar för att få framgångar, eller hur? Idag har jag i alla fall tänkt prata med Karin hur jag ska gå till väga med mitt träningsupplägg i framtiden. Känner att jag behöver lite tips och övningar som jag kan arbeta med. Dressyrträningen idag var dessutom inställd pga teorivecka, lite otur med tanke på att jag verkligen skulle behöva det.

Här är en filmsnutt från början av träningen. Tror hindret ligger på ca 130 cm.