Detta är en bild på mig och Vendela från sommaren 2009, alltså 1,5 år gammal nu. Det roligaste är att vi har utvecklats så grymt mycket, men jag kan ändå inte sitta på (just denna) bilden och säga "Gud så hemskt det såg ut!" - trots att jag vet en massa fel som jag gör här.

Det är en stor fördel med min häst faktiskt, hon har en tendens att se bättre ut än vad hon känns. Det är först nu på lite högre nivå som resultatet brukar bli lika illa som ritten (om nu ritten var dålig). Tidigare så är jag bortskämd med att göra en halvtaskig ritt som jag sedan får bra % och kanske till och med placering på! På ett sätt så var det skönt, det var ju himla roligt.

Men, det gör också att man lätt tror att man är bättre än vad man faktiskt är såklart. Och är det något jag tycker är viktigt i ridsporten, och inte minst i min egen snobbsport dressyr, så är det att aldrig tro att man är bättre än någon annan. Man ska ha respekt för andra ryttare tycker jag, i ridhuset är vi alla lika mycket värde oavsett utbildningsnivå!



Kram